the svenska rapport

LÖRDAG

2008.10.18

Kl: 11:27

Det finns en sak som jag alltid har stört mig på, alltid. Det värsta mänskligheten producerat sedan Bill O'riley eller färdigskivad ost (vem fan kan äta den skiten?!). Det jag stör mig på känner jag nu har gått så långt att det nästan kräver ett inlägg där jag på ett snabbt och simpelt sätt visar varför just du också ska störa dig på just detta.

Det hela började 2003  med några tv-producenter som av någon outgrundlig anledning sprang in i ett gäng musikproducenter men istället för den kanske uppenbara lösningen där de kastar av sig handskarna och börjar puckla på varandra lik de brittiska huliganer några av dem faktiskt var satte de sig ner vid ett stort fint bord i ett stort fint hus där de började planera vad de skulle ta sig till. Några månader senare låste de upp dörren till det inte lika fina rummet till det fina huset. De gick alla hem till sig och började fräscha till sig lite. De rakade av skägget tog på sig sina nya Hugo Boss parfymer och drog på sina fin skjortor med en kool kavaj över. De gick allihop och köpte varsitt par RayBan och kallade till sig pressen. Vad som blev sagt på det mötet i det rummet i det huset blev början på ett monster. Ett monster som snart inte går att stoppa. Likt en släng av fågelinfluensa har det spridit sig runt om i världen och förslavat hela generationer. Jag talar om Idol.

Nu får det fan vara nog. Jag har blivit tvungen att se detta plastspektakel länge nog, aftonbladet har fyllt min dagliga kvot av Idol sedan länge. Ni kan se detta som min protest. Jag skiter i allt vad Ola, Erik och Danny (vad är det för sorglig ursäkt till namn?!) heter. Jag bryr mig inte om när Robin sitter backstage och lipar för att det är så jobbigt att göra detta varje vecka.

Men vad kan då ha väckt min vrede denna gång? Vad kan det vara som gör att jag faktiskt bryr mig om detta skit? Det har inte med Idol att göra egentligen. Det hela handlar mer om det svenska folket som sådant och deras idioti. Med risk för att själv framstå som en lite 14 årig flicka som trånar efter att låta Darin bli den första och i smyg har senaste OKEJ under kudden; hur fan kan ni ha kvar denna Johan? Pojken har inte kommit ur målbrottet för i helvete. "nah vad söt han är" hör jag från min omgivning. Jag ryser nästan när jag har detta. När blev detta (tänkta) musikprogram en catwalk där talangen ändå inte spelar någon större roll för när allt kommer kring är det inte din hjärnas storlek juryn kollar på.   

Nej problemet är ändå inte detta. Problemet är skivbolagen som ger ut dessa Idolers skivor.

Det har varit en del snack kring fildelning på senaste, om att skärpa lagen. Nu skulle jag vilja ställa en öppen fråga till valfritt skivbolag, "hur har ni mage att klaga på folk som laddar ner era skivor då ni släpper skivor likt de från Idol?"

För när det väl kommer till kritan är kanske inte svenskarna så dumma, de inser i alla fall att man inte betalar för skit.       

LÖRDAG

2008.10.18

12.09

Efter en kaffe är allt nu äntligen normalt i Niclasland. Bakfyllan fans inte ens idag, skönt eftersom att jag och Jon ska röja din systers (Sigrid) lägenhet nästa fredag och lördag då det är Rookiefestival (dit ironiskt nog Amanda Jensen är en av de tunga akterna). Igår (fredag) var det förfest med jobbet borta i sandbro, att supa med chefen är alltid att rekommendera.

Efter några timmar spenderade med en flaska absolut och en jäkla massa Vodka/Lime drinkar var det dags för kvällens andra anhalt som först skulle vara Grace men blev Lagerlunden som ändå blev Pauze. När jag och Hedman sedan skulle gå till Grace dunkar jag rätt bokstavligt in i Rasmus och Olle. Jag stannar på sports med dem för kvällen och när man sedan käkade den obligatoriska burgaren på Oxgrillen kom Hedman gående. Jag hakade på honom mot hans hem och där snackade vi ett tag innan jag började gå hemåt. (jag har aldrig frusit så vidrigt som jag gjorde igår. Jag drömde om vantar i natt (på riktigt).

Annars rullar livet på som vanligt. Jag sökte Juridik som första val men vill nästan inte komma in för då får jag läsa "fred- och konfliktvetenskap" vid Lund. Det kommer bli kalas. Nu när jag är arbetslös vet jag inte om jag har möjlighet att komma till Indien och hälsa på, det är troligen pengar jag inte har om jag ska vara ärlig men vi får se.

Dag 1. PLANERING

Jag har ett uppdrag. Han ska dö. Men hur? Och vem är det? ingen aning? Kanske någon form av lodis? kanske en internationel superstjärna? Det spelar ingen roll, han ska bort. Planen idag involverar en sälklubba och ett magasin med vaselin (fråga inte). Men jag vet ju inte vem det är, alls. vilket får mig att ställa mig frågan;

Hur röjer man den man man aldrig sett ur vägen?





Mitt liv som, Jag?

sitter här och inser att jag aldrig skulle klara mig utan musik. På riktigt. Jag skulle bli tokig om jag inte fick höra nya små indie bands b-sidor och gigantiska Hip-Hop artister med flow i sina texter. Därför intalar jag mig att jag inte är avundsjuk på er överhuvudtaget. Jag skulle helt enkelt inte klara en längre resa då jag inte skulle få min dagliga dos av musik (vilket legat på rätt många timmar de senaste veckorna). Jag menar damn...8 månader med samma sketna spellista i mp3spelaren? Nej tack. fast visst fyll den med odödliga klassiker så kanske.


Vädret har varit rätt växlande senaste veckan några solig höstdagar har vi haft turen att ha här i Växjö men annars har det regnat.

"-I'm looking for that someone special.
 -aren't we all, just that all of us don't want to kill them when we meet them." 

och bara för att jag vet vart orginalet kommer ifrån (Sigrid)

"I came here to kick ass and chew bubblegum, and im all out of bubblegum" -Duke Nukem

// Mill

Jag sitter och surar. Verkligen surar. Vädret i Växjö är (suprise!) regn... min ekonomi är körd ner till botten denna månad, jag kommer bara få en tretusen till nästa månad så jag får leva på luft, typ. Eric flyttar om två veckor och sedan är det bara jag kvar. Känns märkligt då jag var den som tjatat om att sticka? Men vafan. Jag ska börja plugga Litteratur vetenskap på distans iaf. Något måste man ha att göra för att döda tid. Kollar även upp hur mycket deet kostar att flyga till England. Runt 400 sek (tror jag kan leva med det). Sedan kollar jag upp chater resor (VARFÖR?!) till varma sköna (regn fria) plateser i världens alla hörn.

Jag insåg att min ekonomi var körd då jag på Media Markt hittade en massa saker som jag verkligen vill ha (läs mäktigaste ljudsystemet jag sett) för endast 799 sek men måste hejda mig och säga lite halv högt att jag inte behöver det. Sedan hittade jag en massa filmer etc som jag ville ha, men samma sak där.

När jag nu sitter och skapar min budget inser jag att jag resonerar i banor om att jag ska spendera lagom mycket pengar på lagom många saker under en lagom lång tid.

Jag har så jävla tråkigt. Helt sjukt vad jag vill festa men det finns inga sköna fester... Jag vill resa någonstans men det finns ingen att resa med heller. Detta suger verkligen... Men man ska kanske inte klaga...

Dagens Mill:

Att ha tråkigt är inte roligt, därför bör ni alltid se till att ha med er underhållning i form av böcker,filmer,spel,konstiga grimaser, märkliga kläder, mp3 spelare eller dylikt så ni kan döda lite dödtid på playan. Jag rekomenderar även att sjunga lite för högt bara så att se hur folk reagerar.


"Mamma är säkert nöjd"

// Mill

 Det har tyvärr kommit till min kännedom att jag stavat mycket fel på bloggen hitills. Detta låter red (läs jag) inte ta något ansvar för då jag helöt enkelt troligen inte är vid mina sinnensfulla bruk efter en arbetsdag som involverar värmläningar // redaktionen.


Dag 2 05-09-2008 (vädret i Växjö, Regn)

Denna dag var väldigt lik alla andra dagar. Jag knegade och sedan somnade jag direkt när jag kom hem till de ljuva tonerna av någon repris på "sommar med Ernst". Jag insåg även att jag knappt har något att göra på helgerna i nästan ett år. Inser att jag kommer att sitta hemma imorgon. (Köper "Simpson" filmen och "a clockwork orange").

Dag 3 06-09-2008  (vädret i Växjö, Regn)

Dagen är inte riktigt slut men jag sitter iaf i soffan och käkar chipås och kollar på "Simpson". Jag vet inte när mitt nästa arbetspass kommer att vara då mina chefer ska ringa mig då mina inlogg kommer.

Jag gjorde ett riktigt spontan köp idag. Jag och Clibb var ute på ett snabb pass genom stan när vi slutat och ruschade igenom Kompaniet och likannde. När vi kom till MQ snäppte det i min skalle och jag köpte ett par Björn Borg kalsonger. Varför frågar jag mig i skrivande stund, varför?


Dagens Mill:

Dagens Mill är ett inslag dedikerat för att ge er små tips om livet och resor jag kommer föra lite då och då. Dagens Mill är angående handsprit. Inte den man vanligen dricker alltså utan den man dödar allt vad bakterier heter på sina händer. Det som inte många vet är att spriten ni har på era  händer, sugs in i händerna och direkt in i blodomloppet. Alltså om ni vill bli kalaspackade men måste konsumera alkoholen diskret, ja då vet ni vad ni måste göra. Jag hoppas verkligen att ni får nytta av tipset.

Hoppas dessutom att ni slipper fler missöden under er resa, lämna inte varandra själva i Rio. Det är som man säger på ren skånska, korkat.

Det Svenska Kaffet Finns Här 
// Mil

Jag hatar er för att ni sticker... Själv sitter jag nu fast i den ljuva och den lite glamor aktiga världen av kontorsjobb. Mycket vackert. Igår var det Bo...Den galne värmläningen...idag var den Gunilla den galna tanten. Hon vägrade ge sig. Jag försöker förklara att hon inte kan få sina telefoner återkopplade före hon betalat sina skuler men uppenbarligen kunde hon visst något som inte visste, jag var ju trots allt "lilla gubben". När den kommentaren kom svartnade det för mina ögon. Allt jag kunde se framför mig var att köra över henne på det unika argumentations sätt som bara jag kan bära med stil, besserwissen med empatiska drag. Jag ville bara be henne att hålla käft och lyssna på mig men nej! Hon skulle bara tjata om hur mycket hon ångrat att hon valde Glocalnet och att hon skulle säga upp sina avtal. Jag var mer än villig att koppla henne till uppsägning.

Jag kan troligen inte vinka av er imorgon men jag ahr börjat kolla upp flygresor till Indien och kanske det blir någon liten resa senare nästa år.

Sedan ska jag med rätt stor trolighet åka på en viss Rave, house, Techno fest som ska hållas rätt vit om några veckor med några polare från jobbet. Men själva sitter ni och dricker paraplydrinkar på någon halvobskyr gata i LA vid den tiden. 

Gonna miss you guys // Mill